Mogata kyrkogård är en kyrkogård vid Mogata kyrka i Mogata socken, Söderköpings kommun. Kyrkogården ligger omkring en mil sydöst om Söderköping och har en oregelbundet rektangulär form i öst–västlig riktning. Kyrkan ligger i den sydvästra delen och kyrkogården präglas av sin trädkrans, sina rygghäckar, grusgångar och den äldre halvcirkelformade muren väster om kyrkan.
Omgivning Mogata har under 1900-talet utvecklats från kyrkby till villasamhälle. Kyrkan ligger vid ett vägskäl och söder om kyrkogården finns Mogata gamla tingsplats, som i dag utgörs av en öppen kyrkplan omgiven av äldre administrativa byggnader. Tingshuset uppfördes omkring år 1700 och är ett av Östergötlands äldsta bevarade tingshus. Där finns också en tidigare sockenstuga med arrestlokal, en skola från 1859 och en lärarbostad från 1860. Den gamla prästgården ligger omkring en kilometer från samhället, i närheten av Slätbaken.
Mogata kyrka Mogata är en medeltida socken och den första kända kyrkan uppfördes under tidig medeltid. När den medeltida kyrkan revs 1842 behölls tornet, medan de övriga grundmurarna lämnades kvar under golvet i den nya kyrkan. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1842–1844 i nyklassicistisk stil av byggmästaren Jonas Jonsson från Linköping. Kyrkan har ett rektangulärt långhus, rakslutet kor och västtorn. Fasaderna är putsade i brutet vitt och sadeltaket har kvar sin ursprungliga skiffertäckning.
Historia Kyrkogården har vuxit fram kring den medeltida kyrkplatsen. Den äldre landsvägen mellan Söderköping och Stegeborg gick tidigare söder om kyrkan, över Mogata tingsplats, och utgjorde en del av Eriksgatan. På den häradsekonomiska kartan från 1868–1877 hade kyrkogården en halvcirkelformad västra del, vars mur fortfarande finns kvar. Kyrkogården utvidgades senare åt öster och norr. Den norra utvidgningen tillkom under början av 1900-talet och det nuvarande järnstaketet sattes enligt uppgift upp efter 1956. Minneslunden anlades 1986.
Utformning
Kyrkogården består av kvarteren A–F. Kvarteren A–D ligger huvudsakligen öster om kyrkan, medan kvarteren E och F ligger i den norra delen. Kyrkan ligger något högre än de omgivande gravområdena. Kyrkogårdens struktur präglas av rygghäckar i nord–sydlig riktning och en central grusgång i öst–västlig riktning. Större och mer påkostade köpegravar ligger främst i kvarterens ytterkanter och längs den centrala gången.
Murar och omgärdning Väster om kyrkan finns en omkring 0,7 meter hög kallmurad stenmur av obearbetad och naturligt kluven sten. Muren löper i en halvcirkel och härrör sannolikt från mitten av 1800-talet, då den nuvarande kyrkan uppfördes. Kyrkogårdens norra, östra och södra delar omges av ett svartmålat järnstaket på ett fundament av huggna granitblock. Järnstaket som sammanhängande kyrkogårdsomgärdning är förhållandevis ovanligt.
Ingångar Kyrkogården har ingångar i norr, öster och söder. De norra och södra ingångarna har dubbelgrindar av smidesjärn med kors i dekoren och grindstolpar av släthuggen granit. Den östra ingången har en dubbelgrind med mer kraftigt utformade granitstolpar, markerad bas och profilerat avslut. Grindarna är rikt utformade och utgör viktiga delar av kyrkogårdens karaktär.
Vegetation
Trädkransen består främst av lindar, med inslag av lönn i väster. Sexton lindar står längs den norra sidan, fem längs den östra och åtta längs den södra. Väster om kyrkan finns både lindar och lönnar samt ett tätt buskage av syren. Inne på kyrkogården finns rygghäckar, framför allt av tuja, som delar in gravområdena och förstärker anläggningens strikta utformning.
Gångsystem Gångarna är belagda med krossat grus och leder från ingångarna i norr, öster och söder fram till kyrkan. Området närmast kyrkobyggnaden är också grusbelagt. Öster om kyrkan skiljs kvarteren åt av raka grusgångar, däribland en central öst–västlig gång och flera nord–sydliga gångar. Gångsystemet gör det möjligt att urskilja kyrkogårdens olika utvidgningar och äldre indelning.
Gravvårdar De flesta gravvårdarna är utförda i svart, grå eller grönaktig granit. Större högresta vårdar från perioden 1900–1950 står främst i kvarterens ytterkanter, medan låga och breda vårdar från 1930- till 1960-talen dominerar i de inre delarna. Några gravar har kvar stenramar, som numera är gräsbevuxna. Där finns även träkors, smideskors och mer ovanligt utformade gravmonument.
Köpegravar och linjegravar Kyrkogårdens äldre sociala indelning är delvis bevarad. De mer påkostade köpegravarna ligger främst längs den centrala gången och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns den allmänna linjen, där gravsättningen skedde i ordning efter dödsfallen. På Mogata kyrkogård finns flera linjegravvårdar kvar och på vissa platser går det att följa gravläggningsordningen från 1921 till 1962.
Minneslund Minneslunden ligger norr om kyrkan, i den södra delen av kvarter F, och anlades 1986. Där finns en plats för blommor och ljus samt en sittbänk som delvis omges av en tujahäck. Minneslunden ligger i anslutning till kyrkogårdens äldre träd- och gångstruktur.
Undanställda gravvårdar Nordöst om kyrkan finns flera borttagna gravvårdar uppställda. Bland dessa märks två smideskors och en gravvård över kaptenen och riddaren Carl Fabian Knut Ulfsparre på Broxvik, död 1919. Utanför den äldre muren i väster finns ytterligare undanställda vårdar. I muren påträffades vid inventeringen en sten som möjligen kan vara en altarskiva från den medeltida kyrkan, men detta har inte undersökts närmare.
Kvarter A Kvarter A ligger sydöst om kyrkan och delas in av nord–sydliga rygghäckar av tuja. De flesta gravvårdarna är från 1940- till 1960-talen, men där finns också senare gravar. Låga vårdar av svart granit dominerar. Enstaka vårdar från den allmänna linjen finns kvar. Bland de mer ovanliga monumenten märks en ofullbordad kolonn av kalksten, krönt av en urna, och en svart granitvård med kölbåge och två mindre stenkors.
Kvarter B Kvarter B ligger öster om kyrkan och innehåller både större köpegravar och enklare linjegravvårdar. De större gravarna står främst i kvarterets västra och norra ytterkanter. I den allmänna linjen kan gravläggningsordningen följas från 1942 till 1963. Gravvårdarna från 1940- och 1960-talen dominerar och i området finns även en grupp barngravar.
Kvarter C Kvarter C ligger i kyrkogårdens nordöstra del. Även där står de mer påkostade köpegravarna i ytterkanterna, medan linjegravarna finns längre in. Gravläggningsordningen i den allmänna linjen kan bitvis följas från 1924 till 1936. I kvarteret finns två gravvårdar av trä, en typ som tidigare var vanlig men som sällan har bevarats på grund av materialets begränsade hållbarhet.
Kvarter D Kvarter D ligger öster om kyrkan och delas in av rygghäckar i nord–sydlig riktning. Där finns flera gravvårdar från den allmänna linjen och enskilda vårdar med titlar och lokalhistoriskt värde. Bland de titlar som förekommer finns major, hemmansägare och handlande.
Kvarter E Kvarter E ligger i den norra delen och har en triangulär form. Området var vid inventeringen endast delvis taget i bruk. Gravvårdarna är huvudsakligen låga och breda och kyrkogårdens lindar står längs kvarterets norra gräns. Kvarteret delas av en nord–sydlig grusgång.
Kvarter F Kvarter F ligger norr om kyrkan och saknade vid inventeringen ordinarie gravvårdar. I den södra delen ligger minneslunden och längs ett bestånd av äldre syrener står flera undanställda gravvårdar. Kvarteret ansluter till kyrkogårdens norra ingång och omges delvis av järnstaket och trädkrans.
Gravtitlar Titlarna på gravvårdarna speglar Mogatas jordbruk, samhällsliv och administrativa betydelse. Där finns bland annat godsägare, hemmansägare, rättare, organist, häradshövding, kommunalnämndsordförande och tingsvaktmästare. Titlarna anknyter både till jordbrukssamhället och till Mogatas funktion som äldre tingsplats.
Kulturhistoriska värden
Mogata kyrka och kyrkogård bildar tillsammans med trädkransen, järnstaketet, smidesgrindarna, grusgångarna och den äldre stenmuren en sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Den halvcirkelformade muren väster om kyrkan och den centrala gångstrukturen visar kyrkogårdens utveckling och utvidgningar. De bevarade linjegravarna, köpegravarna, stenramarna och gravvårdarna av trä, sten och järn visar äldre gravskick och sociala skillnader. Närheten till den gamla tingsplatsen förstärker kyrkomiljöns historiska betydelse.
Se även Mogata kyrka
Referenser
Kategori:Begravningsplatser i Söderköpings kommun