Björkebergs kyrkogård är en kyrkogård vid Björkebergs kyrka i Björkebergs socken, Linköpings kommun. Kyrkogården ligger i ett öppet slättlandskap och har en närmast rektangulär plan i nord–sydlig riktning. Kyrkan är placerad något norr om kyrkogårdens mitt. Anläggningen präglas av sina gråstensmurar, den södra smidesgrinden, trädkransen och ett regelbundet system av rygghäckar och gravrader.

Kyrkomiljö och historia Mittemot kyrkan ligger den gamla klockarbostaden från omkring år 1800. Byggnaden har också använts som skola och lärarbostad. I närheten finns en större skolbyggnad från 1923, ett löneboställe från 1946 och ett församlingshem från 1970. Björkebergs kyrka uppfördes av sten omkring år 1200. Den bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus och ett smalare kor med absid. Under 1700-talet förlängdes långhuset åt väster, fönstren förstorades och kyrkan fick en takryttare. Kyrkans medeltida karaktär är särskilt tydlig i koret, där det finns kryssvalv, triumfbåge, medeltida kalkmålningar, ett äldre korfönster och en korportal.

Kyrkogården har vuxit fram kring kyrkan sedan medeltiden och har sannolikt behållit ungefär samma utsträckning. Kartor från 1694 och 1854 visar inga större skillnader jämfört med den senare anläggningen. Under 1600- och 1700-talen fanns en fristående klockstapel. Enligt olika uppgifter uppfördes en stapel 1641, brann 1707 och ersattes 1741. När kyrkans takryttare byggdes 1762–1763 kan klockorna ha flyttats dit. En sockenbeskrivning från 1760 nämner stora askar planterade på kyrkogården. Äldre fotografier visar att kyrkogårdens utformning förändrades tydligt under 1900-talet. År 1915 hade den en relativt oordnad karaktär med enstaka gravbräden av trä. På 1930-talet hade en bred grusgång anlagts från söder och större familjegravar omgavs av häckar. Under 1950-talet och början av 1960-talet var många gravplatser fortfarande grustäckta och omgivna av låga häckar eller stenramar. Dessa togs enligt uppgift bort när kyrkogården lades om under 1960-talet. Gravkapellet invigdes 1960 och ritades av Ture Jangvik.

Kyrkogårdens utformning

Kyrkogården är indelad i kvarteren A–C. Den omges av gråstensmurar med delvis ålderdomlig karaktär. Den norra muren består till stor del av rundad natursten och har ett delvis oregelbundet utförande. I det nordöstra hörnet ansluter muren till prästgårdens jordkällare. Muren i väster och söder består av skarpkantad sten, varav en del bär spår av kilning. Huvudingången ligger i söder och har en dubbelgrind av dekorativt smidesjärn med svängt krön, kors och små kulor. Grindstolparna är av granit. Den nedre dekoren kan tolkas som en rad stiliserade bokstäver B. I väster leder en kalkstenstrappa med smidda trappräcken upp till kyrkogården. I öster finns en öppning mot prästgården, vilket visar det historiska sambandet mellan kyrkogården och prästgårdsmiljön. Trädkransen består främst av lindar i väster, öster och söder. Träden i norr togs bort i början av 1990-talet. Innanför murarna finns rygghäckar av tuja och måbär, vilka ger kyrkogården en sluten och strikt karaktär. Från den södra grinden leder en bred grusgång fram mot kyrkan och delar sig där åt öster och väster. Andra grusgångar leder till gravkapellet, redskapsboden och prästgården. Många äldre gångar inne i gravkvarteren har lagts igen och täckts av gräs.

Gravvårdar och gravområden

Kyrkogårdens äldsta bevarade gravvård är en kalkstensvård från 1717 som står vid mittgången söder om kyrkan. I det nordvästra hörnet finns en röd kalkstensvård från 1759 och ytterligare en kalkstensvård från 1800-talet. Söder om kyrkan finns också en grå kalkstensvård med spetsigt krön, en obelisk och två liggande kalkstenshällar från 1852 och 1916. Därutöver förekommer obelisker av svart granit och flera bautastenar. De större och mer påkostade familjegravarna ligger främst längs mittgången och kyrkogårdsmuren, särskilt i kvarter B. Placeringen följer ett vanligt gravskick från 1800-talets mitt och omkring hundra år framåt, då köpegravar och familjegravar placerades i kvarterens ytterkanter eller längs större gångar. Ett tidigare område för linjegravar låg enligt uppgift norr om kyrkan, men området har lagts om och den äldre gravordningen kan inte längre tydligt urskiljas. Kvarter A omfattar kyrkogårdens sydvästra del och har en strikt karaktär med tujahäckar och gräsytor mellan gravraderna. Där finns främst yngre gravvårdar, men också kalkstensvården från 1717 och en obelisk av svart granit. Flera gravvårdar är resta över smidesmästare och smeder. Kvarter B ligger sydöst om kyrkan och har en tydligt regelbunden karaktär med rygghäckar i både nord–sydlig och öst–västlig riktning. Här finns större familjegravar längs mittgången och muren, en obelisk, två bautastenar och en kalkstenshäll från 1852. Titlar som hemmansägare, lantbrukare, rusthållare, kantor och kyrkvaktare förekommer. Kvarter C omfattar kyrkogårdens norra del. Det har en öppnare karaktär med stora gräsytor och relativt få gravvårdar. I nordväst finns en skadad gravvård från 1700-talet och en gravvård från 1800-talet. Området användes tidigare för linjegravar. De flesta senare gravvårdarna är låga och breda och härrör från 1900-talets andra hälft.

Byggnader och kulturhistoriska värden Gravkapellet ligger i kyrkogårdens nordvästra del. Det ritades 1959 av Ture Jangvik och invigdes året därpå. Byggnaden är uppförd av tegel med vitputsade fasader och har ett brant spåntäckt sadeltak. Invändigt finns kalkstensgolv, vitputsade väggar, ett smalt fönster och ett enkelt träaltare. Utanför den norra muren ligger en rödmålad redskapsbod. Borttagna gravvårdar har ställts upp intill byggnaden. Efter inventeringen anlades också en minneslund norr om kyrkan. Björkebergs kyrka, kyrkogårdsmuren, den södra grinden och trädkransen bildar tillsammans en sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkogårdens sannolikt medeltida utsträckning och kyrkans placering i den norra delen ger anläggningen ett högt kontinuitetsvärde. Den norra muren av natursten, den östra öppningen mot prästgården och prästgårdens jordkällare, som vilar mot kyrkogårdsmuren, är särskilt betydelsefulla. Rygghäckarna och gravraderna skapar kyrkogårdens nuvarande strikta form. De äldre kalkstensvårdarna, obeliskerna och bautastenarna visar äldre gravskick och stilideal. Gravtitlarna speglar socknens jordbruk, hantverk och kyrkliga liv. Förutom lantbrukare, hemmansägare och rusthållare förekommer bland annat trotjänarinna, smidesmästare, smedsmästare, kantor och kyrkvaktare.

Se även Björkebergs kyrka

Referenser

Kategori:Begravningsplatser i Linköpings kommun