Yxnerums kyrkogård är en kyrkogård vid Yxnerums kyrka i Yxnerums socken, Åtvidabergs kommun. Kyrkogården ligger i en smal dalgång mellan Borkhult och sjön Yxningen och består av en äldre, högre belägen del söder om kyrkan samt en yngre del från 1930-talet i sydväst. Den stora nivåskillnaden mellan de båda delarna, den bågformade gränsen mot landsvägen, trädkransen och de rikt utformade smidesgrindarna ger anläggningen en tydligt nyklassicistisk karaktär.

Kyrkomiljö och historia Yxnerums socken ligger i ett skogsdominerat sprickdalslandskap med branta bergssidor, smala dalgångar och flera sjöar. Kyrkan ligger omkring två och en halv kilometer öster om Borkhults bruk, som tidigare var socknens industriella centrum med bland annat masugn, stångjärnshammare, spikbruk, tändsticksfabrik och tegeltillverkning.

Väster om kyrkan finns två parkeringsplatser på olika nivåer. Vid den lägre parkeringen ligger församlingshemmet, som uppfördes 1986 i äldre stil. Nordväst om kyrkan ligger Klockaregården på en höjd. Där står ett äldre klocktorn med träpanel och valmat tak. Nordöst om kyrkogården finns en övergiven sträcka av den äldre landsvägen samt en stenvalvsbro. I öster och söder sluttar marken ned mot en bäckravin.

Yxnerums kyrka invigdes 1802 efter en omfattande ombyggnad som hade påbörjats fyra år tidigare. Den uppfördes delvis på murarna efter en äldre kyrka. Uppgifterna om denna är osäkra, men delar av en medeltida stenkyrka kan fortfarande ingå i koret och långhuset. Kyrkan var ursprungligen tornlös och klockorna hängde i klocktornet vid Klockaregården. Det nuvarande kyrktornet uppfördes 1926 av överblivet byggnadsmaterial från Borkhults bruk.

Kyrkogården har sannolikt vuxit fram kring den äldre kyrkan sedan medeltiden, men inga medeltida gravvårdar eller runstensfragment finns bevarade. Den äldre kyrkogården fick troligen sin nuvarande form i samband med kyrkans ombyggnad omkring år 1800. Marken fylldes då ut och jämnades till söder om kyrkan. Den äldsta bevarade gravvården är från 1852 och rest över Anna Högberg. En ytterligare vård från 1800-talet är daterad 1897.

Den nya kyrkogårdsdelen anlades under 1930-talet på den naturliga, lägre marknivån sydväst om den äldre delen. Ett flygfotografi från 1935 visar att området då var nyanlagt med unga träd och flera grustäckta gravar. Sedan dess har många grusgångar och grusgravar försvunnit eller ersatts med gräs. Det Theorellska gravmonumentet tillkom efter Axel Theorells död 1941 och kyrkstugan uppfördes 1983.

Utformning och gravskick Kyrkogården har endast gravplatser söder och sydväst om kyrkan. Den äldre delen ligger på kraftigt utfylld mark och är omkring två till tre meter högre än den yngre delen. En trappa av granit med fem steg förbinder de båda nivåerna.

Kyrkogården omges främst av en klippt hagtornshäck, som i nordväst och norr innehåller inslag av lönn och ask. Mot bäckravinen i sydöst finns en kortare syrenhäck, medan en snöbärshäck markerar övergången mot det Theorellska gravområdet. Trädkransen består bland annat av almar, lindar, askar, björkar och lönnar. I gränsen mellan den äldre och yngre delen står tre höga lönnar som sannolikt utgjorde en del av den äldre trädkransen.

Huvudingången ligger i väster framför kyrktornet. Den består av en dubbelgrind av smidesjärn mellan breda, putsade grindstolpar med plåttäckta krön. Utformningen är nyklassicistisk med cirkelkors, pelarliknande ornament och korsmotiv. I nordöst finns en äldre och betydligt mer avancerad smidesgrind med genombrutna stolpar, vågbandsornament, vridna järntenar och liljeformade spjälor. De övriga ingångarna består av enklare öppningar i häcken.

Gångarna är belagda med naturgrus. Huvudgången går från den västra grinden till kyrkans tornentré, och en grusgång löper runt kyrkan. Båda gravkvarteren har även kringgående gångar, medan de tidigare gångarna mellan gravraderna till stor del har såtts igen med gräs.

På den äldre delen dominerar låga och breda gravvårdar från perioden 1950–2000, men där finns också flera högre vårdar från omkring sekelskiftet 1900. Bland de mer ovanliga gravmonumenten finns kalkstensvårdar i äldre stil, en bronsurna, ett träkors, två järnkors och ett avbrutet livsträd över en skogvaktare. Vid ett stort vårdträd ligger en påkostad stenramsgrav med högt järnstaket och en gravvård krönt av en urna.

Gravtitlarna speglar både jordbruket, industrin och kyrkolivet i socknen. Där finns bland annat godsförvaltare, köpman, fiskare, smed, mjölnare, bergsprängare, smidesmästare, skogvaktare, hemmansägare och trotjänarinna. Präster, komministrar, kyrkvärdar, organister och flera generationer kyrkvaktmästare finns också representerade.

Den yngre delen har raka gravrader och stora öppna gräsytor. Gravvårdarna är huvudsakligen små och från 1940-talet och senare. Där finns en grusgrav med två gravstenar samt två mycket enkla gravvårdar i form av graverade metallplattor. De få titlar som förekommer har militär anknytning: båtsman, livgrenadjär och före detta korpral.

Det Theorellska gravmonumentet I kyrkogårdens sydvästra del ligger familjen Theorells gravplats, avskild från övriga kyrkogården genom en halvcirkel av höga barrträd. Familjen ägde Borkhults bruk i flera generationer.

Gravplatsens mittpunkt är en hög obelisk som kröns av en rovfågel. I monumentet finns flera värdefulla bergarter från Östergötland representerade. De enskilda gravvårdarna är enhetligt utformade i marmor eller röd kalksten och placerade runt huvudmonumentet.

Gravanläggningen tillkom i samband med Axel Theorells död 1941 och utgör ett av kyrkogårdens mest framträdande och kulturhistoriskt värdefulla inslag.

Kulturhistoriska värden Yxnerums kyrkogård har höga kulturhistoriska värden genom sin bevarade nyklassicistiska helhetskaraktär. Kyrkan, den äldre kyrkogårdens utfyllda marknivå, trädkransen, den bågformade gränsen mot landsvägen och smidesgrindarna bildar tillsammans en sammanhållen miljö från tiden omkring år 1800.

Den äldre landsvägsbanken och stenvalvsbron nordöst om kyrkogården är viktiga delar av kyrkomiljön och visar det äldre vägnätets förhållande till kyrkan. Den stora nivåskillnaden mellan den gamla och nya kyrkogården gör dessutom anläggningens utveckling tydligt avläsbar.

Enskilda gravvårdar och gravanläggningar har mycket höga kulturhistoriska värden. Det gäller särskilt det Theorellska gravmonumentet, gravplatsen med järnstaket, järnkorsen, träkorset och de äldre gravvårdarna från 1800-talet och omkring sekelskiftet 1900.

Se även Yxnerums kyrka

Referenser

Kategori:Begravningsplatser i Åtvidabergs kommun