Resteröds socken i Bohuslän ingick i Inlands Fräkne härad, ingår sedan 1971 i Uddevalla kommun och motsvarar från 2016 Resteröds distrikt.
Socknens areal är 16,95 kvadratkilometer varav 16,90 land. År 2000 fanns här 795 invånare. Badorten Ulvesund samt sockenkyrkan Resteröds kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik Resteröds socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Resteröds församling och för de borgerliga frågorna bildades Resteröds landskommun. Landskommunen hade bestånd till 1952 då den uppgick i Ljungskile landskommun, som 1971 uppgick i Uddevalla kommun. Församlingen uppgick 2011 i Ljungskile församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Resteröd, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Fräkne härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Fräkne kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.
Geografi och natur Resteröds socken ligger söder om Uddevalla och öster om sundet mellan fastlandet och Orust och omfattar även en mindre skärgård där Restenäs ö är den största ön. Socknen består av dalgångsbygder mellan bergshöjder.Nationalencyklopedin
I socknen finns det kommunala naturreservatet Ekholmen.
Inlands Fräkne härads tingsställe låg i Höggeröd från 1749 till 1889.
Fornlämningar Cirka 40 boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns en hällkista. Från järnåldern finns ett gravfält och fyra fornborgar.
Befolkningsutveckling Befolkningen ökade från 436 1810 till 669 1860 varefter den minskade till 432 1930 då den var som minst under 1900-talet. Därefter ökade folkmängden på nytt till 757 1990.Folkmängd 1810-1890 Resteröd i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 4 juni 2016)
Namnet Sockennamnet Resteröd är belagt i skrift sedan medeltiden i flera former. Blande de tidigaste beläggen skrivs det som j Rista riodre 1388 (i Resteröd), vtj Røsterodt 1526 (uti Resteröd), i Rysterødz sogn 1526 (i Resteröds socken), i ristereth 1528, Resterudt 1544, Rösterö(d)t 1568, Resteröed 1650, samt den moderna formen Resteröd 1777.
Namnet har tolkats på olika sätt. Hjalmar Lindroth ansåg att förleden är besläktad med fornsvenska rist, med betydelsen "bergkant, översta kanten av en bergrygg", eller "kammen av en svagt stigande backe". Det höjdparti som enligt denna tolkning skulle ha givit upphov till namnet ligger på Restenäs, ett skarpt markerat och något utskjutande höjdparti.
Assar Janzén har i stället framfört att namnet bygger på ett ursprungligt ånamn, rekonstruerat som *Ristā. Från Restevattnet i Forshälla rinner ett vattendrag genom Häljerödssjön in i Resteröds socken och förbi kyrkan. I Forshälla kallas detta vattendrag Restebäcken, belagt 1594 som Rustebach, med åmynningen kallad Røstes oess. Enligt Janzén kan namnen Restenäs och Restenäs ö däremot inte åberopas som stöd för denna teori, då dessa platser tidigare sannolikt endast hetat Näs respektive Näsön eller Storön.
Janzén menar vidare att Restevattnet ursprungligen kan ha burit namnet *Ristir, eller att sockennamnet direkt har bildats till ånamnet i dess nuvarande form. Sockennamnet skulle därmed betyda "röjningen vid *Ristā". Han anser denna tolkning vara att föredra framför Lindroths.
Den rekonstruerade namnroten *Ristā sättas av Janzén i samband med en germansk stam med betydelsen "skälva, bäva". Samma stam förekommer i norska dialektala riste "ryste" (Ivar Aasen), i fornvästnordiska hrista samt i svenska rista i äldre betydelse. Vattendragsnamnet skulle därmed ha syftat på ett "skälvande" eller "bävande" vattendrag.
Se även Resteröds församling
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Resteröds socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Ljungskileortens hembygdsförening
Kategori:Indelningar i Uddevalla kommun Kategori:Socknar i Inlands Fräkne härad