Nederländerna (, , frisiska: Nederlân), traditionellt ofta kallat Holland, är ett land i Västeuropa.
Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna.
Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade).
Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Namn Nederländerna brukar i vardagligt tal ofta benämnas Holland, vilket är en vanlig traditionell synonym eller exonym för landet världen runt. Namnet används numera främst informellt men har historiskt använts som formellt namn för landet av flera olika länder. I Sverige har såväl namnet Nederländerna som Holland använts i officiella sammanhang.
Historiskt syftar namnet Holland på den historiska regionen vid samma namn som är uppdelad i de nederländska provinserna Nord- och Sydholland. Då dessa tidigare var de mest utvecklade och i egenskap av kustprovinser hade mer kontakt med andra länder kom nederländare att kallas för holländare i andra länder.
Användandet av Holland som synonym för Nederländerna kan uppfattas som exkluderande och nedsättande, i synnerhet för personer som inte bor i Nord- eller Sydholland. Den nederländska regeringen arbetar aktivt för att användandet av ordet Holland ska avvecklas internationellt. 2019 valde landet att tävla i Eurovision Song Contest 2020 under namnet Nederländerna istället för Holland.
Historia
Under Karl V, tysk-romersk kejsare (1519–1556) och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter det spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son Filip II av Spanien, växte den norra delen, under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.
Nederländerna har en historia förknippad med slavhandel. Det nederländska kabinettet bad om ursäkt för sin inblandning i slaveriet den 19 december 2022, samtidigt i landet och i de berörda f.d. kolonierna. Man kommer att satsa 200 miljoner euro på medvetandegörande och information samt 27 miljoner euro på ett museum.
Under Napoleon I införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de österrikiska Nederländerna och med Luxemburg 1815. Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.
Nederländerna var neutrala i första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i Nato.
När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1952 var Nederländerna ett av grundarländerna.
Geografi
miniatyr|250px|Karta över Nederländerna.
Med en storlek på 41 543 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Schweiz men mindre än Danmark.
Topografi och hydrografi Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se karta). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.
Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den cirka 30 kilometer långa skyddsvallen Afsluitdijk.
Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. Dessa två områden skiljer sig åt genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.
Klimat Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.
Styre och politik Nederländerna var en republik från 1581 till 1806. Därefter, fram till 1810, blev det den franska lydstaten kungariket Holland, som ockuperades av Frankrike mellan 1810 och 1813. Sedan 1815 har landet varit en konstitutionell monarki med namnet Kungariket Nederländerna.
Författning och styre Grundlagen är från 1815, men den reviderades 1848 av liberalen Johan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landet parlamentariskt och utvidgade folkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.
Statschef är sedan 30 april 2013 kung Willem-Alexander. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av honom. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av kungen. Premiärministern () leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.
Nederländernas lagstiftande församling, Generalstaterna, består av två kammare. Val till de 150 platserna i Generalstaternas andra kammare äger rum vart fjärde år, eller tidigare om andrakammaren har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktiga senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60 000 röster eller 0,67 procent brukar räcka för en parlamentsplats. En följd av detta är att Nederländernas parlament ofta har innehållit ganska många partier; sedan valet 2021 sitter sjutton partier i parlamentet.
Administrativ indelning
miniatyr|250px|Karta över Nederländernas provinser och Bonaire, Sint Eustatius och Saba.
Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser): Flagga Provins Huvudstad Största stad Area(km²) Befolkning31-09-2013Densitet(per km²)50px Drenthe Assen Assen 2 639489 15518550px Flevoland Lelystad Almere 1 415399 82528250px Friesland Leeuwarden Leeuwarden 3 340646 40119450px Gelderland Arnhem Nijmegen 4 9702 019 19640650px Groningen Groningen Groningen 2 325582 908251 50px Limburg Maastricht Maastricht 2 1501 120 332521 50px Noord-Brabant 's-Hertogenbosch Eindhoven 4 9142 478 687504 50px Noord-Holland Haarlem Amsterdam 2 6652 737 5401 02750px Overijssel Zwolle Enschede 3 3241 139 46234350px Utrecht Utrecht Utrecht 1 3831 251 266905 50px Zeeland Middelburg Middelburg 1 784380 86421350px Zuid-HollandHaag Rotterdam 2 8083 572 4091 272 Total 33 718 16 818 045 499
Elva av provinserna har medeltida anor, medan Flevoland utgörs av markområden som har vunnits från havet under 1900-talet. Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 355 (fr.o.m. 2019); se Nederländska kommuner, även lista över städer i Nederländerna.
De karibiska öarna Bonaire, Sint Eustatius och Saba har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna. Flagga Namn Huvudstad Största stad Area(km²) Befolkning31-12-2012Densitet(per km²) Bonaire Kralendijk Kralendijk 28817 40860 Sint Eustatius Oranjestad Oranjestad 213 897186 Saba The Bottom The Bottom 131 991153 Total 322 23 296 72
Politik
Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en konsociationell demokrati. Under 2000-talet skakades landet dock av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortuyn 2002) som fick det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.
Nederländerna har ett proportionellt valsystem utan valkretsindelning och utan småpartispärr, vilket har bidragit till att ett stort antal partier är invalda i den direktvalda andra kammaren i parlamentet.
+ Resultat av valet till andra kammarenden 27 oktober 2025: Partinamn Mandat Röstandel Demokraterna 66 (D66) 26 16,9 % Frihetspartiet (PVV) 26 16,7 % Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) 22 14,2 % Grön vänster/Arbetarpartiet 20 12,8 % Kristdemokratisk appell (CDA) 18 11,8 % JA21 9 5,9 % Forum för demokrati (FvD) 7 4,5 % BondeMedborgarRörelsen (BBB) 4 2,6% Denk 3 2,4 % Socialistpartiet (SP) 3 1,9 % Partiet för djuren (PvdD) 3 2,1 % Reformerta samhällspartiet (SGP) 3 2,3 % Kristliga Unionen (CU) 3 1,9 %50plus21,4 Volt 1 1,1
Försvar
Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställa soldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven.
Armén har 23 000 heltidsanställda soldater. Marinen har 8 000 heltidsanställda soldater i sjöstridskrafterna, 3 000 i marinkåren och 1 000 i marinflyget. Flygvapnet har 11 000 heltidsanställda soldater, 160 stridsflygplan och 40 stridshelikoptrar. Koninklijke Marechaussee (KMar), det nederländska gendarmeriet, är en militär polisorganisation med en personalstyrka om 6 800 personer. KMar är den fjärde försvarsgrenen i den nederländska försvarsmakten.
Ekonomi och infrastruktur
Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt före sina grannländer.
Som en av initiativtagarna till euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.
Näringsliv Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4 procent av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export.
Jord- och skogsbruk Nederländerna är känt för sitt intensiva och högt mekaniserade jordbruk. Omkring 57 procent av landets yta är brukbar jord, vilket möjliggör en omfattande produktion av jordbruksprodukter. Dessa produkter utgör cirka 15 procent av landets totala exportvärde, vilket understryker jordbrukets betydelse för den nederländska ekonomin. Trots sin relativt lilla yta är Nederländerna världens näst största exportör av jordbruksprodukter, endast överträffat av USA. Detta beror delvis på landets fokus på värdefulla varor som blommor.
Energi och råvaror