Sveriges kommunistiska parti (SKP) är ett svenskt politiskt parti, reorganiserat efter konkursen av Arbetarpartiet kommunisterna (APK) år 1995, som i sin tur grundades år 1977 genom en utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Partiet har historiskt haft sitt starkaste stöd i Norrbotten och andra mindre arbetarkommuner, men det domineras nu av de sörländska storstadsregionerna.
Ideologi SKP:s ideologiska hemvist är marxism-leninism och partiet uppger sig representera kontinuiteten och det historiska arvet från Marx, Engels och Lenin inom den svenska arbetarrörelsen.PARTIPROGRAM FÖR SVERIGES KOMMUNISTISKA PARTI Läst 2014-09-10
Politiskt program Europeiska Unionen Partiet är emot svenskt medlemskap i Europeiska unionen som de anser "är en union för storföretagen" och en "katastrof för det arbetande folket".Sveriges kommunistiska parti, Mot EU, krig och kapitalism
Skolan
Partiet stödjer en fullt statlig skola samt ett förbud av friskolor på grund av det stora företagsinflytandet inom privatägda skolor. Andra saker som krävs är till exempel studielön för studenter och 12 års obligatorisk skola.
Miljön I SKPs mijöprogram stödjer partiet bland annat CCS – ''carboncapture and storage'' och fusionskraft som exempel av potentiella lösningar på växthusgasutsläppen. Pogrammet skriver att när det kommer till jordbruk och permakultur bör man lära sig av tillexempel Kuba och deras permakultur. I sluter uppmannar partiet att socialism och miljöfrågan måste gå hand i hand: "Det handlar om att organisera kampen för miljön som en kamp för arbetarklassen och alla arbetande människor, en kamp för en värld att leva i."
Facklig-Politiskt Program
SKP står för en ökad demokratisering inom fackföreningarna för att öka medlemmarnas egna bestämmande rätt över dem. En radikalisering av facken ska också ske och utbildning inom Marxism förses av facken, partiet skriver: "Som ett led i det arbetet jobbar kommunisterna för att marxistisk grundskolning ska erbjudas medlemmarna i fackföreningarna, organiserade av de lokala fackliga organisationerna."
Historia Partiet har rötter i Flammanfalangen eller Norrbottenskommunismen, som var en intern prosovjetisk grupp inom VPK när partiet under ledning av C.-H. Hermansson distanserade sig från Moskva. Den Sovjet-trogna gruppen var centrerad kring den regionala partitidningen Norrskensflamman i Norrbotten, och de tog med sig den anrika tidningen när de bröt med VPK.
Partiet grundades vid en kongress i riksdagshuset 1977. Två av VPK:s riksdagsledamöter tillika partistyrelseledamöter, Rolf Hagel och Alf Lövenborg, övergick vid splittringen till APK, som således fanns representerat i riksdagen fram till valet 1979.Fredrik Jönsson, Det kommunistiska partiet återupprättades 1977, RiktpunKt, 28 februari 2017.
Dåvarande Arbetarpartiet kommunisterna betonade under det kalla krigets dagar sin samhörighet med Sovjetunionens kommunistparti och övriga östeuropeiska kommunistpartier. De var enligt idéhistorikern Svante Nordin starkt influerade av stalinismen.
Efter riksdagsvalet 1979, då partiets två ledamöter föll ut, har partiet aldrig kommit i närheten av att vinna mandat i något riksdagsval. Man har dock vunnit mandat i vissa kommuner.
År 1995 gick APK i konkurs, det första politiska partiet som led det ödet i Sverige. Partiet reorganiserades då under namnet Sveriges kommunistiska parti. En veteran i partiet och före detta riksdagsledamot, John Takman, ledde en utbrytning och bildade ett nytt parti som även det kallade sig SKP vilket ledde till en konflikt om namnet. Namnet påminde också om det kinavänliga KFML, som använt exakt samma namn i allmänna val före 1986, samt KPML (r), som då använde beteckningen Kommunistiska partiet. Tvisten om beteckningen SKP gjorde att före detta APK mellan åren 1998 och 2006 ställde upp i val under den kortare beteckningen Kommunisterna. År 2010 återupplivades dock beteckningen Sveriges kommunistiska parti.
Som första kommunistiska parti i svensk historia ställde partiet upp i Europaparlamentsvalet 2019.
Organisation Partiledare Från bildandet 1977 fram till november 2002 var Rolf Hagel partiledare, varefter Jan Jönsson tog vid.Partistyrelsen för Sveriges Kommunistiska Parti m.fl., Vi gratulerar på 70-årsdagen!, RiktpunKt, nr 6, 2004.SKP:s nya partistyrelse, RiktpunKt, nummer 7, 2002. På den 34e partikongressen i november 2006 valdes Gun Isaxon från Gällivare till ny partiordförande, och partiets kansli flyttade samtidigt från Stockholm till Gällivare.SKP fick första kvinnliga ordföranden, Expressen, 12 november 2006. På den 35e partikongress i november 2009 valdes Victor Diaz de Filippi från Malmö till ny partiledare.Kongressens val och partistyrelsens konstituering, Riktpunkt, 8 november 2009.
Under den 37e kongressen i maj 2017 valdes Andreas Sörensen till partiordförande. I kongressens avslutningstal sa han att "även om socialismen kan tyckas vara långt borta, är den aldrig längre bort, än att vi kan nå den."Sveriges kommunistiska parti, Sörensen ny partiordförande, Nyheter, 30 maj 2017.
Samverkande organisationer Ungdomar Partiets ungdomsförbund heter Sveriges kommunistiska ungdomsförbund (SKU). Det står under politisk och ideologisk ledning av partiet, men är organisatoriskt självständigt.Sveriges kommunistiska ungdomsförbund, Principprogram
Media SKP:s tidning heter RiktpunKt. Den publiceras både elektroniskt och i pappersutgåva med tio nummer per år.RiktpunKt, Om RiktpunKt
Under 1980-talet var tidningen Norrskensflamman partiets officiella organ, efter att tidigare varit VPK:s organ i Norrbotten.Christoffer Odén, VPK eller APK?, Örebro universitet, Humanistiska institutionen, 2008. År 1990 separerades Norrskensflamman från partiet och blev en oberoende socialistisk tidning.Anders Svensson, Tidningsföreningen Norrskensflamman – Flamman, Nyhetskartan.se, 16 januari 2022.
Partiet äger Bokförlaget FRAM, som ger ut politiska och historiska böcker, men även skönlitteratur och barnböcker.Sveriges kommunistiska parti, Bokförlaget FRAM
Valresultat Riksdagsval Vid det första riksdagsvalet som dåvarande APK ställde upp i, år 1979, fick partiet 10 725 röster (0,20%), vilket är det bästa valresultatet någonsin. Det hade sitt starkaste stöd i Norrbotten, där de fick 3 310 röster (1,9%). De därefter starkaste regionerna var Göteborg (0,5%) och Västernorrland (0,4%).Statistika Centralbyrån, Allmänna valen 1979, Del 1: Riksdagsvalet den 16 september 1979, s19
Det näst bästa riksdagsresultatet uppnåddes 1988, då partiet fick 9 408 röster (0,18%).Valresultatet i riksdagsvalet, Sverigedemokraternas mdelemsbulletin, oktober 1988.
I riksdagsvalet 2022 fick Sveriges Kommunistiska Parti 1 181 röster. De flesta kom från Stockholms kommun och län (444 röster), Uppsala län (107), Västra Götalands län (120) och Skåne (212). Partiet fick endast 19 röster i Norrbotten, partiets historiskt starka fäste.Valmyndigheten, Valpresentationen 2022, Val till riksdagen
+RiksdagsvalNamnPartiledareRöster iSverigeProcentRöster iNorrbottenProcent1979 APK Rolf Hagel 10 7250,20 3 310 1,921982 Riksskatteverkets slutliga sammanställning. Svenska Dagbladet 23 oktober 1982APK Rolf Hagel 5 7450,101985 Arbetet, 24 september 1985APK Rolf Hagel c. 6 0000,111988 APK Rolf Hagel 9 4080,181991 Statistiska Centralbyrån, Allmänna valen 1991, Del 3: Specialundersökningar, s114.APK Rolf Hagel 2 9690,051994 Flashback, Val '94 (komplett lista, alla röster)APK Rolf Hagel 1 6330,031998 Valmyndigheten, Val 1998, Övriga partier riksdagsvalet 1998Kommunisterna Rolf Hagel 1 8680,043552002 Valmyndigheten, Valpresentationen 2002Kommunisterna Rolf Hagel 1 1820,023120,202006 Valmyndigheten, Valpresentationen 2006Kommunisterna Jan Jönsson 4380,0170,002010 Valmyndigheten, Valpresentationen 2010, Val till riksdagen - RösterSKP Victor Diaz de Filippi 3750,01210,012014 Valmyndigheten, Valpresentationen 2014, Val till riksdagen - RösterSKP Victor Diaz de Filippi 5580,01140,012018 Valmyndigheten, Valpresentationen 2018, Val till riksdagen - RösterSKP Andreas Sörensen 7020,01160,012022 SKP Andreas Sörensen 1 1810,02 190,012026 SKP KOMMUNISTERNAAndreas Sörensen2 1670,03430,03
Kommunalval I kommunvalet 1979 tog partiet tjugo mandat i 16 olika kommuner. Av dessa var 14 mandat i 11 av Norrbottens 14 kommuner: Arjeplog (1 mandat), Arvidsjaur (1), Gällivare (2), Haparanda (1), Jokkmokk (1), Kalix (1), Kiruna (2), Pajala (2), Älvsbyn (1), Överkalix (1) och Övertorneå (1).Kim Talman, Arbetarpartiet kommunisterna och deras politik, Örebro Universitet, 2006. I övriga landet tog partiet två mandat i FagerstaOrtshistoria.se, Fagerstas kommunala val 1946-2010, ett mandat i KramforsOrtshistoria.se, Kramfors kommunala val 1946-2010, ett mandat i PerstorpHerr Nilsson, Riksdagsvalet 1979, Till Kritiken av den Politiska Ekonomin, 23 september 2012., ett mandat i TidaholmOrtshistoria.se, Tidaholms kommunala val 1919-2010, och ett mandat i VärnamoOrtshistoria.se, Värnamos kommunala val 1920-2010.
Under 1980-talet behöll partiet en del stöd, men det minskade allteftersom. I Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Kramfors, Älvsbyn och Överkalix förlorade partiet sina kommunfullmäktigemandat vid valet 1982, men i övriga tio kommuner fortsatte framgångarna lite längre. De var mest framgångsrika i Gällivare där de kontinuerligt satt i kommunfullmäktige i över tre decennier.
+KommunLän1979198219851988199119941998200220062010Fagersta Västmanland2233200000GnosjöJönköping0000010000GällivareNorrbotten2111111222Haparanda Ortshistoria.se, Haparandas kommunala val 1919-2010Norrbotten1100000000Kiruna Ortshistoria.se, Kirunas kommunala val 1950-2010Norrbotten2111000000KalixNorrbotten1110000000PajalaNorrbotten2211111100PerstorpSkåne1123000000Tidaholm V Götaland1100000000Värnamo Jönköping1111111000ÖvertorneåNorrbotten1110000000
I kommunalvalet 1998 fick partiet 1,9% av rösterna och ett mandat i Gällivare kommun samt 2,2% av rösterna och ett mandat i Pajala. De tog även ett mandat i Värnamo.Valmyndigheten, Val 2002, Kommunfullmäktigeval
I kommunalvalet 2002 fick partiet total 1 307 röster över hela landet. Av dessa kom över hälften, 761 röster, från Norrbotten. Partiet fick 568 röster (5,0%) och två mandat i Gällivare och 98 röster (2,2%) och ett mandat i Pajala. I Piteå fick de 95 röster (0,3%) men inga mandat.
I kommunalvalet 2006 fick partiet 514 röster (4.5%) och 2 mandat i Gällivare. I Pajala fick de 74 röster (1,8%), vilket inte räckte till något mandat.Valmyndigheten, Valpresentation 2006, Kommunalval
I kommunalvalet 2010 fick partiet 548 röster (4.6%) och två mandat i Gällivare.Valmyndigheten, Valpesentation 2010, Val till kommunfullmäktige i Gällivare Detta blev sista gången som Sveriges kommunistiska parti tog mandat i ett val. Efter en tvist med partiets nationella ledning, bildade Gällivarekommunisterna istället det lokala partiet Malmfältens Väl som fortsatte att ta mandat i kommunfullmäktige och även styrde kommunen 2015-2018 tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Norrbottens sjukvårdsparti och Moderaterna.Stig-Arne Nordström, Det viktiga är att bli av med den här regeringen, Sveriges Radion P4 Norrbotten, 30 april 2013.Teuvo Palomäki, Här styr kommunister med moderater – ”fungerat över förväntan”, SVT Nyheter Norrbotten, 23 augusti, 2018.
I kommunalvalet 2014 kandiderade partiet för första gången i Malmö, där det fick 115 röster (0,06%) men inga mandat.Valmyndigheten, Valpresentation 2014, Kommunalval
År 2018 ställde SKP upp till val i två kommuner. De fick 168 röster (0,08 %) i Malmö och 132 röster (0,09 %) i Uppsala, men inga mandat i kommunfullmäktige.
I kommunalvalet 2022 fick partiet 263 röster i Stockholm (0,04), 149 röster (0,08%) i Malmö och 137 röster (0,09%) i Uppsala.Valmyndigheten, Valpresentation 2022, Kommunalval
EU-parlamentsval I Europaparlamentsvalet 2019 fick partiet 974 röster (0,02 %).