Häxprocesser i Frankrike syftar på de häxprocesser som ägde rum i Frankrike i historisk tid.Ankarloo, Bengt & Henningsen, Gustav (red.), Skrifter. Band 13: Häxornas Europa 1400–1700: historiska och antropologiska studier, Nerenius & Santérus, Stockholm, 1987.
Häxförföljelserna i Frankrike är dåligt utforskade eftersom mycket dokumentation saknas om landets häxprocesser, och något antal för hur många som avrättats kan därför inte ges.Ankarloo, Bengt, Witchcraft and magic in Europe. Vol. 4, The period of the witch trials, Athlone, London, 2002 Trots att många andrahandskällor och annat material nämner häxprocesser, kan dessa inte alltid bekräftas.
Historik Under första hälften av 1500-talet nämns enstaka häxprocesser i Frankrike. År 1539 nämns en häxprocess i Beaujoulais som resulterade i fyra avrättningar: 1553 avrättades en "faustisk magiker" i Poitiers; 1558 tre personer i Nevers, och 1562 ytterligare tre personer i Toulouse.
Frankrike införde aldrig någon specifik lag om hur trolldomsmål skulle behandlas, utan överlämnade detta till enskilda domare att avgöra. Jean Bodin utgav 1578 sin Demonomanie, som kom att bli inflytelserik inom häxjakten. Parisparlamentet vägrade dock att göra häxeri till ett exceptionellt brott, så som skedde i många andra länder.
Norra delen av Frankrike låg formellt under Parisparlamentets jurisdiktion, och denna bekräftade bara knappt etthundra av de lokala domstolarnas dödsdomar för häxeri mellan 1568 och 1625, vilket var mindre än en femtedel av de fall som överklagades till den. De lokala dödsdomar i Nordfrankrike som aldrig överklagades till Parisparlamentet är dock okända. Parisparlamentet utfärdade 1588 regleringar för att förhindra "excesser" i förföljelser av häxor och ingrep mot vad de betraktade som överdrifter, men lokala domstolar ignorerade deras rekommendationer. Från 1624 blev det obligatoriskt för alla lokala domstolar att få sina domar bekräftade av Paris före verkställande, och med ett undantag upphörde Parisparlamentet att godkänna dödsdomar för häxeri efter 1625.
I den södra halvan av Frankrike, som inte låg under Parisparlamentets jurisdiktion, förekom en rad stora och uppmärksammade häxprocesser under första hälften av 1600-talet.
I nuvarande nordöstra Frankrike, främst i Lorraine och France-Comté, ägde cirka 800 häxprocesser rum, med ett stort antal dödsoffer under 1603–1614 och 1627–1632 och återigen i France-Comté med ytterligare 100 dödsoffer 1658–1661. Denna region var dock vid den tiden formellt ännu inte en del av Frankrike.
Slutet Det franska ediktet från 1682 kallade häxeri för låtsasmagi, en formulering som kom att göra det svårare att få någon dömd. Den sista kvinnan som avrättades för häxeri i Frankrike var Peronne Goguillon 1678; det råder delade meningar om huruvida avrättningen av La Voisin i Paris 1680 bör definieras som en häxprocess. Efter detta är dock ett antal avrättningar av män för häxeri kända, av vilka den sista troligen var den av Louis Debaraz, som avrättades i Lyon 1745. Så sent som 1768 ställdes en kvinna för rätta för häxeri i Frankrike, men mottog bötesstraff.
Referenser
Kategori:Häxprocesser i Frankrike Kategori:Fransk rättshistoria